Books

Corpus

'The College is like its Old Court: discreet, unobtrusive, yet at the very pinnacle of excellence', writes a former member of the College. Another member remarked, 'My two years are still a vivid splash of sunlight in my memory, after the darkness of school, before the drab routines of my nomadic existence in the army'. This would seem to be a true description of the experience of many at Corpus Christi, one of Cambridge's smallest, yet most distinctive colleges.

Other former members however had slightly different memories. One remarked: 'I was a reluctant undergraduate. Coming to Cambridge seemed like returning to school and I resented the rules and the quiet complacency of the place. As I sought my rooms, a well-meaning don remarked, Oh! You will be in Marlowe's room, to which I replied that I was expecting a room to myself. How was I to know he was referring to Christopher Marlowe, the poet who died in 1953?'

This highly illustrated book, published to coincide with the College's 650th anniversary, includes memories, images and reminiscences of everyday life in Corpus Christi from the 1920s to the 1950s and also from more recent times.

Varför bettingsidor utan licens ökar i Sverige enligt BettingWithoutLicense

Under de senaste åren har antalet spelare i Sverige som väljer bettingsidor utan svensk licens ökat markant. Det är en utveckling som inte sker i ett vakuum, utan är ett direkt resultat av hur den svenska spelmarknaden reglerades när den omreglerades 2019 och hur den regulatoriska miljön har utvecklats sedan dess. Spelmarknaden i Sverige är i dag en av de mest reglerade i Europa, och paradoxalt nog är det just den strikta regleringen som driver en betydande andel av spelarna mot osreglerade alternativ. För att förstå varför detta sker behöver man titta på de konkreta mekanismerna bakom spelarnas beteenden, de ekonomiska incitamenten och de brister i systemet som gör utländska operatörer attraktiva trots att de saknar tillstånd från Spelinspektionen.

Den svenska omregleringen 2019 och dess oavsedda konsekvenser

Den 1 januari 2019 trädde den nya spellagen i kraft i Sverige. Syftet var tydligt: att kanalisera så stor del av spelandet som möjligt till licensierade operatörer, skydda konsumenter från oseriösa aktörer och säkerställa att skatteintäkter stannade i landet. Staten satte upp ett mål om en kanaliseringsgrad på 90 procent, det vill säga att nio av tio spelsekronor skulle gå till licensierade bolag. I praktiken har detta mål aldrig uppnåtts. Enligt Spelinspektionens egna rapporter låg kanaliseringsgraden för onlinespel redan 2020 under 80 procent, och för vissa spelkategorier som poker och casino var siffrorna ännu lägre.

En av de mest omdiskuterade aspekterna av den svenska spelregleringen är de strikta bonusreglerna. Enligt spellagen är operatörer med svensk licens begränsade till att erbjuda välkomstbonusar vid ett enda tillfälle per kund. Bonusen måste dessutom uppfylla krav på transparens och får inte vara konstruerad på ett sätt som uppmuntrar till överdrivet spelande. Det låter rimligt i teorin, men konsekvensen i praktiken är att svenska licensierade operatörer konkurrerar med händerna bundna bakom ryggen mot utländska sajter som erbjuder återkommande kampanjer, cashback-erbjudanden, lojalitetsprogram och bonusar utan omsättningskrav. För en van spelare är skillnaden ekonomiskt påtaglig.

Insättningsgränser är ett annat område där den svenska regleringen skiljer sig markant från vad utländska operatörer erbjuder. Under covid-19-pandemin 2020 införde Spelinspektionen temporära begränsningar som bland annat inkluderade ett tak på 5 000 kronor per vecka för casinospel. Dessa begränsningar upphävdes visserligen 2021, men de satte ett prejudikat och visade spelarna att myndigheterna var beredda att inskränka spelfriheten med kort varsel. Många spelare valde under den perioden att testa utländska alternativ och återvände aldrig till de licensierade sajterna.

Spelpaus.se, det nationella självavstängningssystemet som alla licensierade operatörer måste ansluta sig till, är ett annat verktyg som i grunden är välmotiverat men som också har en oavsedd effekt. En spelare som stänger av sig via Spelpaus är automatiskt blockerad från alla svenska licensierade sajter, men har fortfarande fri tillgång till utländska operatörer. Det innebär att systemet i praktiken fungerar som en kanal som leder problemspelare mot oreglerade alternativ snarare än att hålla dem borta från spel överhuvudtaget.

Ekonomiska incitament och spelarkulturen bakom valet av olicensierade sajter

Det vore förenklat att enbart skylla ökningen av spelande på olicensierade sajter på regulatoriska misslyckanden. En stor del av förklaringen handlar om konkreta ekonomiska fördelar som spelare upplever att de får hos utländska operatörer. Dessa fördelar är inte imaginära – de är reella och mätbara.

En av de mest påtagliga skillnaderna handlar om återbetalningsprocent, eller RTP (Return to Player). Många casinospel som erbjuds av operatörer med maltesisk, estnisk eller curacaosk licens har RTP-värden som är identiska med eller till och med högre än vad som erbjuds på svenska licensierade sajter. Men utöver RTP erbjuder utländska operatörer ofta frisnurror utan omsättningskrav, vilket i praktiken ökar den faktiska avkastningen för spelaren. En bonus med 100 procents omsättningskrav och en bonus utan omsättningskrav är ekonomiskt sett helt olika produkter, och spelare som förstår detta väljer rationellt det alternativ som ger dem bäst värde.

Inom ramen för den analys som BettingWithoutLicense har genomfört av marknaden för olicensierade bettingsajter i Sverige framgår det att vår studie visar att en majoritet av de tillfrågade spelarna primärt motiveras av bonusvillkor och spelutbud snarare än av en aktiv vilja att undvika reglering. Det är en viktig distinktion: de flesta spelare på olicensierade sajter är inte ideologiskt motiverade att kringgå systemet – de följer helt enkelt ekonomiska incitament.

Spelutbudet är en annan faktor som inte bör underskattas. Utländska operatörer erbjuder ofta ett bredare sortiment av casinospel, inklusive titlar från spelleverantörer som inte är certifierade för den svenska marknaden. Sverige kräver att alla spel som erbjuds av licensierade operatörer ska vara testade och godkända av ett ackrediterat testlaboratorium och uppfylla krav på bland annat RNG-certifiering (Random Number Generator) och tekniska standarder. Det är kostsamt för spelleverantörerna att genomgå denna process, vilket innebär att många väljer att inte certifiera sina spel för Sverige. Resultatet är att svenska spelare på licensierade sajter har tillgång till ett smalare spelutbud än vad som finns tillgängligt på den globala marknaden.

Livebetting och odds är ett tredje område där utländska operatörer ofta upplevs som mer attraktiva. Odds hos svenska licensierade bookmakers är i genomsnitt lägre än hos deras europeiska konkurrenter, delvis på grund av att den svenska spelskattens konstruktion – 18 procent på GGR (Gross Gaming Revenue) – gör det svårare att erbjuda konkurrenskraftiga marginaler. En professionell spelare eller en van oddsjämförare märker snabbt skillnaden och väljer naturligtvis det alternativ som ger bäst odds på lång sikt.

Myndigheternas begränsade möjligheter att stoppa utländska operatörer

Spelinspektionen har i uppgift att övervaka den svenska spelmarknaden och vidta åtgärder mot operatörer som riktar sig till svenska spelare utan licens. I teorin har myndigheten verktyg för att göra detta: man kan utfärda förelägganden, blockera betalningar och i samarbete med Finansinspektionen försöka stoppa transaktioner till och från olicensierade operatörer. I praktiken är dessa verktyg otillräckliga.

Betalningsblockeringar, som är en av Spelinspektionens primära åtgärder, fungerar på det sättet att myndigheten kan begära att svenska banker och betaltjänstleverantörer blockerar transaktioner till identifierade olicensierade operatörer. Men listan över blockerade operatörer hinner aldrig bli komplett. Nya sajter dyker upp kontinuerligt, och befintliga sajter kan enkelt kringgå blockeringar genom att byta betalningslösning eller använda kryptovalutor. Dessutom har framväxten av e-plånböcker som Skrill, Neteller och Trustly gjort det möjligt för spelare att göra insättningar via mellanhänder som inte alltid fångas upp av blockeringslistorna.

VPN-användning är ett annat fenomen som komplicerar myndigheternas arbete. Spelare som är medvetna om att de befinner sig i en regulatorisk gråzon kan enkelt använda en VPN-tjänst för att maskera sin geografiska position och på så sätt kringgå eventuella geografiska blockeringar. Spelinspektionen har inga effektiva tekniska verktyg för att identifiera och blockera VPN-trafik i realtid, och att försöka göra det skulle dessutom kollidera med bredare principer om internetfrihet.

Det juridiska läget för enskilda spelare är också relevant att förstå. I Sverige är det inte olagligt för privatpersoner att spela på olicensierade sajter – det är operatörerna som bryter mot lagen om de riktar sig till svenska spelare utan licens. Det innebär att det inte finns någon direkt sanktionsrisk för den enskilde spelaren, vilket naturligtvis minskar den avskräckande effekten. Många spelare är medvetna om detta och bedömer risken som obefintlig från ett personligt perspektiv.

BettingWithoutLicense har i sin kartläggning av marknaden noterat att antalet aktiva domäner som riktar sig till svenska spelare utan licens har ökat kontinuerligt sedan 2020. Trots att Spelinspektionen regelbundet publicerar listor över icke-rekommenderade operatörer och utfärdar förelägganden, ersätts varje blockerad sajt snabbt av nya alternativ. Det är en kapprustning som myndigheterna strukturellt sett har svårt att vinna med de nuvarande verktygen.

Framtidsutsikter och möjliga förändringar i det svenska systemet

Frågan om hur Sverige ska hantera problemet med olicensierat spel är inte ny, men den har blivit mer akut i takt med att kanaliseringsgraden stagnerat och i vissa segment till och med minskat. Det pågår en löpande diskussion inom branschen och bland politiker om huruvida den nuvarande regleringens utformning är ändamålsenlig eller om justeringar behövs.

En av de mest diskuterade förändringarna handlar om att göra det svenska licenssystemet mer attraktivt för spelarna, snarare än att enbart försöka blockera alternativ. Det innebär konkret att man skulle behöva se över bonusreglerna och ge licensierade operatörer mer flexibilitet att konkurrera med utländska sajter på villkor som är attraktiva för konsumenterna. Kritiker mot denna linje menar att det riskerar att underminera konsumentskyddet och öka spelskadorna. Förespråkarna menar å andra sidan att ett system där spelare ändå väljer olicensierade alternativ är sämre ur ett konsumentskyddsperspektiv, eftersom de då saknar det skyddsnät som licensierade operatörer erbjuder.

En annan diskussionslinje handlar om att stärka tillsynen och sanktionsverktygen. Det har föreslagits att Sverige borde följa Danmarks exempel och införa ett mer systematiskt DNS-blockeringssystem för olicensierade sajter. Danmark har sedan länge ett sådant system på plats och rapporterar en kanaliseringsgrad som konsekvent ligger över 90 procent. Kritiker av DNS-blockering pekar dock på att tekniken är relativt lätt att kringgå och att systemet riskerar att skapa en falsk trygghet.

Skattesatsen på 18 procent av GGR har också diskuterats. Jämfört med länder som Malta, där spellicenser utfärdas och skattetrycket är avsevärt lägre, är den svenska skatten hög nog att påverka de marginaler som operatörerna kan erbjuda spelarna. En sänkning av skatten skulle teoretiskt sett ge licensierade operatörer möjlighet att förbättra sina erbjudanden, men det finns självfallet politiska och fiskala hinder mot en sådan förändring.

Det är också värt att notera att den teknologiska utvecklingen kontinuerligt förändrar spellandskapet på sätt som gör traditionell reglering svårare att upprätthålla. Blockkedjeteknologi och kryptovalutabaserade kasinon representerar en kategori av spelplattformar som är konstruerade för att vara svåra att reglera och identifiera. Dessa plattformar är i dag en nischprodukt men växer stadigt, och de utmanar inte bara den svenska spelregleringen utan hela den globala modellen för nationell spellicensiering.

Sammanfattningsvis är ökningen av bettingsidor utan licens i Sverige ett symptom på en djupare strukturell spänning mellan en strikt nationell reglering och en global digital marknad som per definition är svår att begränsa geografiskt. De spelare som väljer olicensierade alternativ gör det övervägande av ekonomiska skäl – bättre bonusar, bredare spelutbud och konkurrenskraftigare odds – snarare än av en principiell ståndpunkt mot reglering. Så länge den svenska regleringen skapar en påtaglig kvalitetsskillnad i spelarupplevelsen jämfört med vad utländska operatörer erbjuder, och så länge sanktionsverktygen mot olicensierade sajter förblir otillräckliga, finns det starka skäl att tro att trenden mot ökat spelande på olicensierade sajter kommer att fortsätta. Det kräver en ärlig diskussion om hur systemet ska reformeras – inte bara för att öka skatteintäkterna, utan för att faktiskt uppfylla det ursprungliga syftet med omregleringen: att erbjuda svenska spelare ett tryggt, attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ inom ett reglerat ramverk.

Published1 December 2003

ISBN9781903942178